Your intellect may be confused, but your emotions will never lie to you.

Just nu känns allt så himla komplicerat för mig. Jag vet inte om det är förändringen mellen högstadiet och gymnasiet det beror på, men jag känner mig så himla obekväm. Som ni då vet så har jag börjat estet musik och jag bestämde mig för detta program för länge sedan. Jag var så nöjd med mitt val och jag trodde verkligen att jag skulle passa in där, liksom att få gå med folk som har samma intressen som en själv lät helt fantastisk enligt mig. Jag hade inte ens gått och varit särskilt nervös inför gymnasiet. Visst det var nervöst att komma dit första dan och träffa sin nya klass och skola, men jag var helt bombis på allt skulle bli så bra.

Men tyvärr är det inte den känslan jag har, och jag är så ledsen för det. Av någon anledning känner jag att jag inte riktigt passar in.. Vet inte ifall det är en känsla som jag bara har just nu och som förhoppningsvis kan försvinna eller om det verkligen är så att just det programet helt enkelt inte är för mig. Jag vet inte vad jag ska tro, men det känns som om alla 96:or är så nöjda på sin nya skola och jag vill också ha den känslan, men det har jag tyvärr inte. Det är ändå så att det är tredje dan, och jovisst klart att jag ska ge det hela en chans. Men det känns också som om jag ska liksom inte sitta och vara besviken och osäker, och inte egentligen vilja gå till skolan när det bara är tredje dan.

I don't know what to believe anymore, how do I know that I'll make the right decision?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0